Engelbrektsturen 2014

Som jag nämnde i mitt förra inlägg så var jag högst osäker på formen inför gårdagens tävling.
Uppvärmningen på morgonen tillsammans med Mattias gav mig inte några positiva vibbar direkt.

Stod i fålla 2 i 3:e led, ganska opepp måste jag säga.
Ingen nervositet eller riktig laddning, och så har det varit dom senaste tävlingarna och det kanske är därför starterna känns så risiga.
Likadant igår, hade svårt att hålla fart och föll bakåt i leden.
Benen kändes ju rätt risiga också, faan håller jag på med det här för.
Lägger ner massor med tid, avstår en massa saker bara för att göra allt jag kan för att bli så bra jag kan utifrån mina förutsättningar.
Det där snurrade runt ett tag i min skalle, inte så bra under tävling.

Efterhand så började jag titta runt mig och såg ju ändå att det var ju inga blåbär jag körde tillsammans med.
Tillslut så lossnade det på riktigt efter kanske 15-20km eller så.

Satt bl.a. med Christer från Borlänge CK som skulle visa sig vara min räddning idag.
Vi hängde ihop stort sett hela loppet, jag var på fallrepet några gånger men lyckades hålla mig kvar med lite tur och jävlar anamma.
Sista 15-20km så var jag inte till mycket hjälp i dragjobbet, men Christer drog utan gnäll!

Sista 10km hade vi ett koppel av åkare bakom oss men ingen ville upp och dra förutom en yngre Borlänge åkare.

Sista 3km åkte jag egentligen och njöt av att inte klappat ihop och att formen verkar vara på väg tillbaka, en grym lättnad.

Rullade in i mål utan spurt på en 13:e plats på tiden 2:50:09.
Det är jag riktigt nöjd med, ok att flera snabbingar valt SM istället, så placeringen är kanske i högsta laget.
Men viktigast igår var att jag fick ett kvitto på att jag är påväg tillbaka.
Förhoppningsvis i toppform till Vasan.

Som vanligt så körde flera från distriktet bra, Joakim Jonasson vann H-40 ”som vanligt” och Sebastian Kemi tog en fin skalp genom en 3:e plats i H-30, grymt kört!

På SM så slog Stefan Persson alla i H-30 och tog således 1:a platsen och en Sverigetröja att pryda butiken med, många svenska mästare på den firman nu…

Här blir det ingen rast och vila, ikväll blir det testcykel och 2x20min tröskel, undra vad mina ben säger om det.
Kämpa!

Annonser

4 tankar om “Engelbrektsturen 2014

    • Men det är ju det, alla försöker vi utefter våra förutsättningar att träna och sköta kost etc. Och vissa har det lite lättare med andra förhållanden på hemmaplan, gener, tidigare bakgrund inom uthållighetsidrott. Så det är bara att nöta på även om det ibland känns hopplöst, ibland kan det vara ide att titta i backspegeln och se att man faktiskt gjort framsteg.
      Vi ses på Finnmarken och CV,

  1. Jag tror rätt ofta att när det börjar göra ont och det känns att gå fort så tycker man sig vara den enda som lider av det även fast de flesta ligger på rött. Många kör utan pulsklocka just för att man inte vill se hur ansträngd man är eftersom det är lätt att låta det styra ifall man ska våga gasa eller tvunget slå av istället för att våga panga ur ännu mer. kollar jag tex loggarna från igår har jag 1-3 slag under maxpuls i 2min i sträck. På ett träningspass skulle jag nog lagt mig ner och dött medan det igår gick att fortsätta eftersom jag inte ens hade n aning om det. Säkert mest en rädsla man har att man inte vill tokvägga efter 30min.

    • Helt rätt Kemi, problemet är att jag har för LÅG puls och jag borde ha mer att ge. Rent generellt så har jag haft svårt att nå hög puls hela året, kanske jag måste revidera min maxpuls, men inte med så många slag som jag upplever att jag ”tappat”. Igår snittade jag 87%, så lite till kan man kanske kräva?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s